Upp till fjorton nyanlända personer kommer under året att flytta till Rindö.Nu hoppas hyresvärden, Vasallen, kunna ordna med praktikplatser åt de nya invånarna.

Vaxholms kommun tecknade innan semestrarna avtal med bostadsföretaget Vasallen, som äger mark på den östra sidan av Rindö, om att uppföra paviljonger på deras ägor. Totalt ska paviljongerna inrymma fjorton ensamhushåll.

– Vi har tecknat ett avtal på två år för tillfälliga bostäder på tomten. Tekniska kontoret kommer upprätta kontrakt med personerna som ska flytta dit. Formen på kontraktet kommer att vara tillfälligt boende, säger Pernilla Ivier, ansvarig för integrationsfrågor på Vaxholms kommun.

Totalt är kommunen skyldig att ta emot fyrtiosex nyanlända personer i år. Hittills har tjugosju personer flyttat till kommunen. Innan inflyttning kan ske måste många bitar falla på plats, bland annat är frågan om bygglov ännu inte behandlad. Planen är dock att paviljongerna ska vara inflyttningsklara senast i december i år.

Erbjuds kontaktfamilj

För att få till en bra integration på Rindö har kommunen tätt samarbete med olika föreningar på ön. Pernilla Ivier hoppas också kunna erbjuda de nyanlända en fadderfamilj som kan lotsa runt i kommunen och närområdet utifrån kunskap och tid. Alla som hittills har kommit till Vaxholm har erbjudits en sådan kontakt.

– Att snabbt skapa förutsättningar för nätverksskapande och snabbt komma i sysselsättning är avgörande för trygghet och integration, säger Pernilla Ivier.

Enligt henne har också Rindöborna varit överlag positiva till beskedet.

– Vi har försökt att gå ut med information tidigt så att alla vet vad som gäller.

Pernilla Ivier menar att det som skärgårdskommun kan vara enklare att få till en god integration.

– Ofta är det mindre samhällen på öarna och många känner varandra. Det skapar en trygghet som kan kännas välkomnande, säger hon.

Det finns inte en risk att de nyanlända personerna blir isolerade då?

– Då alla har full sysselsättning i skola eller etableringsprogram hos Arbetsförmedlingen så tvivlar jag på det.

Vasallen hoppas också kunna erbjuda de personer som ska flytta till Rindö praktikplatser.

– Det är väldigt tidiga planer än så länge. Men tankarna har väckts att vi kan försöka förmedla praktikplatser till olika byggentreprenörer vi samarbetar med här ute. Med det hoppas vi kunna underlätta kontakten för de här personerna med arbetsmarknaden, säger Fredrik Bremer, vice vd på Vasallen.

Positivt gensvar

Än så länge har man bara inlett en dialog med de olika entreprenörerna men gensvaret har varit positivt.

– Sedan får vi se hur många praktikplatser det kan bli. De har svårt att lova något just nu. Vi är också måna om att hitta lämpliga mentorer på arbetsplatsen som kan bidra till en bra integration. När vi vet vilken månad det kan bli aktuellt att de här personerna kommer att flytta in tar vi kontakt med entreprenörerna igen, säger Fredrik Bremer.

Fakta/Begrepp att särskilja

Nyanländ: En person som fått uppehållstillstånd i Sverige och ska integreras i samhället.

Asylsökande: En person som väntar på besked om han eller hon får stanna i Sverige.

Ensamkommande flyktingbarn: Är barn som är upp till 18 år som kommit hit utan sina föräldrar.

Inlägget Nyanlända flyttar in på Rindö – och kan få praktik på ön dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. När jag gick i grundskolan hade jag en klasskompis som hette Sergej. Han kunde till en början väldigt lite svenska. Han kom till Sverige med sin mamma och lillebror från Tadzjikistan i Centralasien. De hade flytt hit av religiösa och politiska skäl, vill jag minnas.

På ön där jag växte upp var flyktingar inget som var jättevanligt. Därför väckte Sergej rätt stor uppmärksamhet på skolan. Tyvärr var många barn elaka mot honom. Jag var inte heller alltid så snäll mot honom, ska jag erkänna. Men en dag följde han med mig hem efter skolan. Vi lekte och hade faktiskt rätt kul. Han var ju precis som jag själv.

Under året väntas fjorton personer flytta in i tillfälliga bostadspaviljonger på Rindö. Efter beskedet har tongångarna inte alltid varit helt rumsrena på sociala medier. Det får mig att tänka på hur mina skolkamrater behandlade Sergej. Många gånger sa mina skolkamrater de där elaka sakerna utan att ha grund för det de sa. De kände inte Sergej. Lika lite känner vi de personer som inom kort ska flytta till Rindö. Att anta att de här personerna är kriminella och att de bara kommer att förstöra är precis lika ogrundat som när mina skolkamrater mobbade Sergej. Många av dem hade aldrig ens pratat med honom. Ändå trodde de sig veta att han var bög (han heter ju ”Sir Gay” då är det ju uppenbart att han är homosexuell) och många andra saker de inte visste ett dugg om.

Pernilla Ivier, ansvarig för integrationsfrågor i Vaxholms kommun, säger att flyktingar kan ha mycket att vinna på att bo i skärgården eftersom det ofta är mindre samhällen där alla känner alla. Att det bildar en gemenskap som skapar en känsla av inkludering. Att man är en i laget. Jag hoppas hon har rätt. Jag vill tro att vi vet bättre och kan behandla de här personerna bättre än vad mina skolkamrater i små-skolan behandlade Sergej. Låt oss visa vad skärgården har att ge de här personerna. Kanske kan de också se det värdefulla i vår vackra skärgård. De kommer att bidra till att hålla vår skärgård levande.

Jag vet att flyktingsituationen är en känslig fråga för många. Alla får ha sin åsikt. Men det jag vill uppmana till med den här krönikan är att tänka efter och behandla människor som du själv vill bli behandlad. Att inte grunda sin uppfattning om de här personerna baserat på vad man hört. Visst, de kanske inte kan snacka perfekt svenska och har kanske en annan kultur än vad vi har. Men gör det dem till kriminella för det? Man behöver inte bli bästa vän med de här människorna. Men är det något de förtjänar är det åtminstone vår respekt.

Inlägget Är det något de förtjänar är det vår respekt dök först upp på Tidningen Skärgården.

Meningen var att Skalmsunds varv på Yxlan skulle öppna nu i höst men projektet har lagts ner. Massiva grannprotester och trassel med tillstånd fick entreprenören att dra sig ur.

– Det var bara att glömma. Jag har inte råd att bråka med grannar och advokater, säger Björn Eklund, Waxholms sjöentreprenad.

Förra året påbörjades arbetet med att renovera Skalmsunds stora slip. En ny spolplatta skulle gjutas, slipvagnar byggas och bryggor uppföras. Redan nu till hösten 2016 skulle verksamheten vara igång och Björn Eklund räknade med att det skulle skapa upp till 15 nya arbetstillfällen på Yxlan. Det visade sig att flera tillstånd behövde förnyas eftersom varvet inte tagit emot större fartyg sedan 1960-talet.

– Kommunen tyckte att vi behövde söka om alla tillstånd för blästring och plåtarbeten, säger Björn Eklund.

Skulle bli störande

Samtidigt började grannar på så väl Yxlan som Blidö att protestera mot planerna då de fruktade att varvsarbetena skulle bli störande.

– Det ringde en granne som sade att han företrädde 250 fastigheter och att de skulle överklaga om vi försökte driva igenom planerna. Jag har inte råd att hålla på med sådana processer, säger Björn Eklund som fortsätter:

– Det är inte lätt att bedriva marin verksamhet i Stockholms skärgård och det spelar tydligen ingen roll vilken kommun det är.

Björn Eklund, som lagt ner både pengar och mycket arbete på etableringsförsöket vid Skalmsund, har nu flyttat tillbaka sin verksamhet till Rindö.

– Jag kommer att fortsätta i skärgården med sjötransporter men någon mer varvsverksamhet blir det inte, säger han.

En stor besvikelse

För varvsägaren Åsa Lennmor är det avstannade projektet en stor besvikelse.

– Jag tycker verkligen att det hade varit kul att få fart på stora slipen. Det hade blivit en bra verksamhet som givit arbetstillfällen, säger hon.

Nu fortsätter Åsa Lennmor att söka efter en samarbetspartner som kan ta vid där Björn Eklund och Waxholms sjöentreprenad slutade.

– Dyker det upp någon annan intressent så är det jättekul men folk som är lämpade för en sån här typ av rörelse växer inte på träd, säger Åsa Lennmor.

Inlägget Bakslag för storslagna varvsplaner på Yxlan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Irritationen var påtaglig förra tisdagen under ett lantmäterisammanträde på Rindö. Kommunen vill lämna över ansvaret för Militärvägen på fastighetsägarna som använder den, men kritiska deltagare menade dock att lantmäteriets beräkningar innehöll fel.

Vaxholms kommun beslutade för ett antal år sedan att ansvaret för Militärvägen på Rindö skulle tas över av de markägare som nyttjar den. Lantmäteriet har nu tagit fram ett förslag på en andelstalsberäkning som visar hur stor andel av vägen som varje enskild markägare ska ansvara för. Under ett möte förra tisdagen riktades hård kritik mot hur lantmäteriet räknat i sitt förslag. Bland annat, hävdade man, har många hus med permanentboende klassats som fritidshus och tvärtom, något som påverkar kostnaden för fastighetsägaren.

– Vi har haft ett arbetslag som arbetat med det här och lantmäteriet får ändå inte ordning på det. Mitt hus är klassat som fritidshus fast jag har bott där i 42 år, säger Lars Godberg, som är en av de berörda markägarna.

En annan kritik som ventilerades kom från markägare vars fastigheter gränsar mot alternativa vägar och som därför inte behöver nyttja militärvägen. De var oroliga att tvingas in i den nya föreningen och måste vara med och dela på förrättningskostnaden på flera hundratusen kronor samt årliga avgifter.

– De vill att vi ska vara solidariska med de andra, men vem är det i dagens läge. Vi kommer att överklaga med vändande post om de ansluter oss, säger en markägare som vill vara anonym.

I andelsberäkningen görs ett antagande på hur mycket fastighetsägarna använder vägen. Det ligger sedan till grund för den avgift de ska betala.

– Lantmätaren sätter oss mot varandra. Jag tror det redan har såtts split bland boende om andelar. Man kommer att titta snett på varandra, ansåg en annan av deltagarna på mötet.

I området finns redan fyra vägföreningar. En deltagare tyckte att Militärvägen har formen av uppsamlingsväg och därför borde vara en kommunal angelägenhet.

Enligt Nina Vesterli, funktionschef på Lantmäteriet, så är lantmäterisammanträdet till för att man ska få föra fram sina åsikter innan beslut fattas. Lantmäteriet har kallat till ett nytt sammanträde där en ny andelstalsberäkning kommer att presenteras. Hon vill inte i övrigt kommentera en pågående process där beslut inte fattats.

Inlägget Irritation på Rindö kring enskild väg dök först upp på Tidningen Skärgården.

Under hösten har pendelbåt gått mellan Rindö hamn och Nybrokajen. Men intresset har inte varit så stort som man önskade.

Den 22 augusti började fastighetsbolaget Vasallen i samarbete med företaget Brabo att köra direktbåtar från Grenardjärbryggan i Rindö hamn till Nybroplan. Försöket har pågått fram till 30 september, men intresset har inte varit så stort som man hoppats.

– Det har gått ganska bra, det är väldigt positivt bland de som åker, men vi hade hoppats att fler skulle ha upptäckt den. Det handlar nog om att alla inte vet att den finns ännu, säger Fredrik Brehmer, vice vd på Vasallen.

Pendelbåten är ett resultat av den ökade inflyttningen på Rindö.

– Vi har hört från många som köpt, eller som tittat på bostäder, att det vore skönt att smidigt resa in till Stockholm. Att åka med Waxholmsbolaget tar en och en halv timme, vilket många tycker är långt och tar bilen istället.

Genom att båten kör söder om Tynningö kan den hålla en högre hastighet och därmed minska restiden. Det är också anledningen till att man inte gör något stopp i Vaxholm.

– Vi har inte hunnit utvärdera försöket ännu, men en synpunkt som kommit in är att man kanske kan göra ett stopp på vägen och ändå komma ner under en timme i restid. Värmdö och Nacka har förts fram som idéer, säger Fredrik Brehmer.

Trots en ganska trevande start så hoppas Fredrik Brehmer att kunna köra båten även nästa år.

– Vi vill gärna tro att vi kan köra en längre period och inte en testperiod till nästa säsong, kanske från april. Till våren flyttar det in ett 60-tal familjer till Rindö hamn, då ökar underlaget. Men det är för tidigt ännu och vi måste utvärdera försöket.

FAKTA

Försök med pendelbåt Rindö hamn – Nybroplan

(22 augusti till 30 september)

Pris: Enkelbiljett 60 kronor, 10-kort 540 kronor, 10-kort tur och retur 810 kronor

Passagerarbåt: M/S Kungsholm

Inlägget Trevande start för pendelbåt från Rindö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Röjdykare från Fjärde sjöstridsflottiljen oskadliggjorde i förra veckan en granat som hittats i Oxdjupet.

Granaten låg i närheten av ett område som tidigare använts av Försvarsmakten för övningar. Fjärde sjöstridsflottiljens röjdykare, som är specialutbildade i att omhänderta skarpladdad ammunition i marina miljöer, skickades till platsen. Efter att granaten undersökts flyttades den till en annan position för att oskadliggöras.

Oxdjupet är starkt trafikerat varför man fick anpassa insatsen efter färjetrafiken. För säkerhets skull spärrades området i sundet av med hjälp av två säkerhetsbåtar så att inte heller någon annan trafik kom i närheten.

Upptäcktes i samband med sjömätning

Dykarna satte fast en röjladdning på granaten varefter de tog sig iland innan granaten sprängdes.

Årligen hittas odetonerad ammunition både på land och i vatten som kräver en så kallad OXA-insats, oexploderad ammunition.

Granaten i Oxdjupet upptäcktes i samband med att Sjöfartsverket genomförde djupmätningar i området. Till en början hittades en bil på havsbotten och fyndet rapporterades till sjöpolisen. När polisens dykare gick ner på platsen fann de granaten helt nära den sjunkna bilen och fyndet rapporterades till Försvarsmakten.

Granaten var helt täckt av snäckor och växtlighet vilket visar att den legat på botten en längre tid. Eftersom granaten var så pass bevuxen gick det inte att bedöma om den var skarpladdad eller inte. För säkerhets skull valde man därför att spränga granaten.

Inlägget Granat hittad utanför Rindö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Sjöfartsverkets räddningshelikopter fick komma till undsättning för en passagerare under torsdagsmorgonen. 

Tallinks kryssningsfartyg Isabelle stannade tillfälligt vid Oxdjupet utanför Rindö på torsdagsmorgonen. Orsaken var att en person plötsligt blivit sjuk och behövde föras till sjukhus.

Sjöfartsverkets helikopter från Norrtälje förde personen till Karolinska sjukhuset i Solna.  

Kryssningsfartyget trafikerade rutten Riga – Stockholm. 

Inlägget Sjukdomsfall på färja dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Säkert har ni stött på dem, dysterkvistarna, vars glas ständigt är halvtomma. När frågan om hur man ska kunna skapa en levande skärgård kommer på tal så blir svaret snabbt att det är väl ingen ändå som vill bo i skärgården på vintern, ingen idé att ens försöka. Ironiskt nog är det inte sällan samma människor som själva åker söderut när februarikölden griper tag. Stockholm är tydligen inte heller så jätterolig vintertid.

Visst, ibland är det lätt att själv börja sjunga i den mollstämda kören när butiker och skolor lägger ner, men det är bara för jäkla trist att ständigt nynna på den refrängen. Jag tänkte därför lyfta allt som sker som är positivt.

Barnfamiljer är en sådan sak, vi på redaktionen har skrivit om flera familjer som tagit steget och flyttat ut i skärgården. Heja!

Tro det eller ej, men befolkningen på öar utan fast landförbindelse ökar totalt i skärgården. Förvisso en sanning med modifikation, eftersom det främst handlar om Rindö och Ljusterö, men ändå!

När det gäller Rindö så har höstens försöksverksamhet med pendelbåt från Rindö hamn till Nybroplan slagit så väl ut att man nu kan komma att göra den permanent från 2018! Med nytt tonnage är målet är en restid på 30 minuter in till Stockholm, det är riktigt bra! Med SL tar samma sträcka nästa tredubbla tiden. Rindöbor kan för övrigt för andra vintern i rad pendla till stan vintertid, eftersom Ressel rederi kör trafiken i år igen.

Trafiken blir bättre även på andra håll. Vi har en nordsydlig tvärförbindelse, helgtrafik till Åsättra, ny brygga på Karsholm och mer på gång.

Det är inte bara på vattnet som det är trafik, även i kablarna rasslar det. Bredbandet breder ut sig och bland annat i Möjaskärgården strömmar bitarna som aldrig förr. Undersökningar visar att fritidsboende, nu när det går att arbeta från hemmet, är beredda att tillbringa mer tid ute på öarna. Går det att få bättre kontorsläge?

Länsstyrelsens projekt Ö-för-ö ångar på. Projektidéerna haglar på öarna och stora som små idéer når ända in i mål. I veckan som gick gjorde man ett kortare andra stopp på Utö och nästa vecka är det Ornö som står i fokus. Projektet får väl i all blygsamhet sägas vara en succé både bland tjänstemän och öbor.

Skärgården står inför många stora utmaningar framöver, men det finns faktiskt anledning se framtiden an med viss tillförsikt.

Inlägget Ibland är glaset faktiskt halvfullt dök först upp på Tidningen Skärgården.

Flera strömavbrott har drabbat Rindö sedan i höstas.
Nu har många öbor tröttnat.
Elbolaget E:on lovar nu att en lösning är på gång.

Elavbrotten har avlöst varandra på Rindö sedan en tid tillbaka. Somliga har varit korta och kommit flera på raken i följd under en och samma dag. Andra avbrott har varat betydligt längre. Enligt flera Rindöbor som diskuterar frågan på Facebook har det handlat om ett tiotal strömavbrott sedan i november. E:on kan bekräfta åtta avbrott. Men nu har rindöborna tröttnat och kräver svar av E:on

– Det är ett litet bekymmer vi har. Det som är bekymmersamt för oss är att det är olika fel varje gång, säger Johan Aspegren, kommunikationschef på Eon.

Bland annat har det varit fel på en sjökabel mellan Rindö och Vaxön och på en frånskiljare. En frånskiljare säkerställer att det inte finns någon spänning i till exempel en elkabel när något ska åtgärdas på den. Frånskiljaren har alltså slagit på utan orsak vid ett antal tillfällen. Vid ett tillfälle har även luftburna elledningar blåst ihop vilket har orsakat strömavbrott. Och vid några tillfällen har ingen orsak kunnat hittas till elavbrotten.

– Det är inga systematiska fel det här vilket gör det svårt för oss att komma med en långsiktig åtgärd och lösning på problemen, säger Johan Aspegren.

Men på Eon hoppas man nu att en lösning på elavbrotten ska vara nära. Inom kort ska en frånskiljare bytas ut.

– Den är beställd och kommer att installeras väldigt snart. Vi hoppas att det kommer bli bättre efter det, säger Aspegren.

Kommer Rindöborna att få någon ersättning?

– Där är våra regler väldigt tydliga och de säger att ersättning betalas ut först efter att ett avbrott varat i 12 timmar eller längre, säger Johan Aspegren.

Inlägget Rindöbor irriterade på elavbrott dök först upp på Tidningen Skärgården.

På trettondagsafton var Ingmarsöborna utan el i nästan 24 timmar. Öbor led av kyla och vattenbrist. Toaletter sattes ur funktion och matlagningen begränsades till mackor. Förra lördagen försvann strömmen igen i flera timmar. E.on erkänner stora problem i skärgården och byter nu gamla sjökablar.

Många öbor har braskamin som kan hålla värmen men långt ifrån alla. Natalie Beck som bor i nya byn på Ingmarsö har varken utedass eller eldstad och för henne och hennes familj blev trettondagsafton en mardröm.

– Vattnet tog slut och toaletten fungerade inte. Vi grillade en måltid men åt mackor resten av dygnet. Det här är helt oacceptabelt, säger hon.

I november försvann strömmen i över sex timmar för Ingmarsö och omkringliggande öar och förra lördagen slocknade allt återigen. Den här gången varade strömavbrottet mellan klockan nio och två på på kvällen vilket drabbade ett bröllop som hölls på Ingmarsö.

– Som tur var hann vi äta middagen. Hade elen försvunnit tidigare hade bröllopsfesten blivit förstörd. Bröllopsvalsen fick vi dansa till små batterihögtalare, det var lite synd. Annars blev festen lyckad trots allt, säger nygifta Joakim Ljungberg.

Husarö, Finnhamn, Äpplarö och Svartsö är några av de öar som blivit drabbade av samma strömavbrott som Ingmarsö under vintern. Även i andra delar av skärgården såsom på Rindö har strömmen kommit och gått den senaste tiden. Enligt E.on beror den senaste tidens många strömavbrott på flera orsaker.

– Vid det senaste avbrottet var det fel på en hängkabel på Ingmarsö. Det långa avbrottet runt trettondagen orsakades av ett kabelfel mellan Äpplarö och Ingmarsö samt ett fel i det överliggande nätet. När det blir två fel på samma gång tar det mycket längre tid att både hitta felen och reparera, säger Johan Aspegren, informatör vid E.on.

Nu anser även E.on att situationen är akut ute på öarna och ska åtgärda problemen.

– I måndags startade arbetet med byte av en sjökabel vid Rindö. I sommar byter vi kabeln mellan Ingmarsö och Äpplarö och vi bygger in mer intelligens i nätet. Det gör att eventuella fel kommer att drabba betydligt färre kunder och att felstället kommer att hittas betydligt snabbare, säger Johan Aspegren.

Hur har underhållet av el-nätet varit i dessa områden?

– Vi går alltid efter principen störst går först. Det har inte tidigare varit vansinnigt många avbrott här om man jämför med alla våra områden. Därför har öarna inte prioriterats tidigare. Nu ser vi att vi måste prioritera om. Såhär ska det inte vara, säger Johan Aspegren.

Många öbor menar att man inte prioriteras i glesbygden.

– Så många och långa strömavbrott som vi har haft nu hade överhuvudtaget inte accepterats i Stockholm, varför ska det accepteras här?, frågar sig Natalie Beck.

– Det finns ingen sådan prioritering. Vi skickar ut montörer till alla fel på samma gång. Sedan går det ju fortare att köra bil in till Åkersberga än att ha tag i båtar och svävare vissa gånger och bryta is vid vissa tillfällen innan man kan laga felet, säger Johan Aspegren.

Fakta/Strömavbrott Österåker E.on

Avbrott över 3 minuter 2016, 37 stycken totalt

Avbrott över 3 minuter 2017, hittills 17 stycken

Inlägget Nu byts sjökablar ut efter vinterns el-kaos dök först upp på Tidningen Skärgården.

Nu är den tredje detaljplanen för Rindö hamns nya bostadsområde ute på samråd. Förslaget innefattar ytterligare 24 nya tomter och en ny brygga. Man vill även anlägga en ny väg ner till det kommande bostadsområdet som ska knyta ihop Rindö hamn med länsvägen på Rindö.

Två detaljplaner för Rindö hamn har redan klubbats igenom. Totalt ska 525 nya bostäder en skola, butiker och kontorsbyggnader byggas i det gamla militärområdet. 2011 startade den första byggnationen och på senare år har byggtakten trappats upp

– I början var det svårt att få folk att förstå att man kan bo här men nu rullar det på bra med försäljningen av bostäder säger markägaren och exploatören Vasallen AB:s vice vd Fredrik Brehmer.

Det statligt ägda bolaget Vasallen köpte marken vid Rindö hamn av Fortifikationsverket 2005 för att omvandla militärområdet till en plats för boende, arbete och fritid.

Tiden för färdigställandet av etapp tre med de 24 nya tomterna har man satt till fem år.

– Det har redan flyttat in folk i de första delarna men det är mycket kvar tills hela området är klart, säger Fredrik Brehmer.

Skärgårdens läsare har tidigare reagerat på att man inte utfärdat någon Miljökonsekvensbeskrivning för anläggningen av det nya bostadsområdet. Enligt både kommunen och länsstyrelsen är en miljökonsekvensbeskrivning överflödig

– Vi bedömer inte att det har en sådan betydande påverkan på miljön att en miljökonsekvensbeskrivning behövs göras, säger platschefen för Vaxholms stad Kristina Henschen.

– Det togs fram ett program för området 2009. Där har vi bedömt att det inte antas ha en betydande miljöpåverkan. Vi har inte tyckt att det har behövts här, säger Lisa Palmér som är planhandläggare på länsstyrelsen i Stockholm.

I området för etapp tre finns i dag den historiska Grenadjärsbyggnaden. Planförslaget tar stor hänsyn till byggnaden som kommer att få finnas kvar. Nockhöjden för den nya bebyggelsen får till exempel inte överstiga Grenad-järsbyggnaden.

Sedan den 20 mars är förslaget om etapp tre ute på samråd. Synpunkter ska framföras skriftligen och vara Vaxholms stad tillhanda senast den 18 april 2017.

Fakta/Rindö hamns militärhistoria

• Två strategiskt viktiga punkter för Stockholms kustförsvar har varit Vaxholm respektive Oxdjupet. I slutet av 1800-talet sattes regementet KA1 upp. Kvarvarande exempel på befästningar är Fredriksborg (färdigt 1735), Vaxholms kastell (1863), Rindö redutt (1864), Oskar-Fredriksborg (1877) och Byviksfortet (1900).

• 1903 – 1910 lät Arméförvaltningen sätta upp två regementen i Oskar-Fredriksborg; Kungliga Vaxholms kustartilleriregemente KA 1 och Vaxholms grenadjärregemente I 26.
• 1925 lades befästningarna Oskar-Fredriksborg och Rindö redutt ned.

• År 2000 döptes regementet, KA 1 om till amfibieregementet, Amf 1. År 2004 fattades beslut om flytt av Amf 1 från Rindö till Berga.
• Under 2005 köpte det statliga företaget Vasallen AMF 1:s inhägnade delar av dåvarande ägaren Fortifikationsverket.

Inlägget Ytterligare 24 nya bostäder i Rindö hamn dök först upp på Tidningen Skärgården.

Detaljplanen för Rindö hamn strider mot strandskyddet.
Nu kräver länsstyrelsen att Vaxholm stad tänker om.
”Så att ett statligt ingripande kan undvikas”, skriver länsstyrelsen i ett yttrande.

Nyligen avslutades samrådet för den tredje etappen för utbyggnaden av Rindö hamn. Kritiken från länsstyrelsen låter inte vänta på sig. I ett samrådsyttrande säger myndigheten att Vaxholm stads planer på att bebygga området är ogenomtänkta.

– De säger att det inte finns något skäl att upphäva strandskyddet på det sätt som vi har tänkt oss, säger Kristina Henschen, planchef i Vaxholms stad.

Sammanlagt föreslår planen att 24 småhus ska byggas, att en väg dras från länsvägen ned till det aktuella området och att en båtbrygga anläggs.

Upphävande av strandskyddet får endast göras om det finns särskilt angelägna skäl att göra det. Så som att det inte är möjligt att bygga någon annanstans sett till det allmänna intresset. Vaxholms stad gör just den bedömningen och hänvisar även till den bostadsbrist som råder i länet. Länsstyrelsen tycker däremot att det visst finns andra områden där det kan byggas istället, vilket talar emot att upphäva strandskyddet i detaljplaneområdet.

– Vi gjorde bedömningen att om bebyggelsen följer naturen så borde det vara möjligt att upphäva strandskyddet. Men uppenbarligen delar inte länsstyrelsen den bedömningen, säger Kristina Henschen. 

Inte heller den båtbrygga som Vaxholm stad förslår i detaljplanen faller i god jord hos länsstyrelsen. Här menar myndigheten att en brygga är omotiverad då det redan finns en större hamn, Grisslemarens småbåtshamn, i närheten. Dessutom är vattnet utanför planområdet ett känt uppväxtområde för både gädda och gös, något som länsstyrelsen anser talar emot  att anlägga en båtbrygga där. Däremot anser länsstyrelsen att det är okej att strandskyddet upphävs för den badbrygga som redan finns på platsen idag.

Länsstyrelsen är också kritisk till hur Vaxholm stad redogör för översvämningsrisken i området. Därför uppmanas kommunen att bättre redovisa var allt vatten är tänkt att ta vägen i händelse av en översvämning inför granskningsskedet.

Sammantaget gör länsstyrelsen bedömningen att kommunen måste ta deras synpunkter i beaktning för att inte myndigheten ska överpröva detaljplanen – och därmed riskerar att upphäva den.

Hur viktigt är det för kommunen att få igenom den här detaljplanen?

– Det är såklart viktigt. Det ingår i vårt arbete att genomföra den översiktsplan som kommunen har beslutat om och där är detaljplanen på Rindö med, säger Kristina Henschen.

Vad händer nu?

– Först och främst ska alla synpunkter sammanställas. Sedan får vi ta och fundera på hur vi ska göra. Antingen får vi argumentera bättre för att området ska bebyggas eller så får vi justera planen.

Inlägget Kritiserad detaljplan på Rindö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Treskrovsbåtar och eldrift stod på programmet under ett välbesökt seminarium på Rindö förra veckan. Tekniken finns, men politisk vilja måste finnas var budskapet.

Finska företaget Mobimar var på plats på Rindö i tisdags förra veckan för att prata om sina trimaranbåtar, fartyg med tre skrov. Det är en teknik som egentligen funnits väldigt länge, men först under senaste 10–15 åren tagit verklig fart.

– När vi började göra trimaraner upptäckte vi att det var svårt att hitta någon information om dem, säger Pauli Immonen från Mobimar, ett företag som 2002 byggde sin första trimaran.

Sedan dess har företaget byggt ett flertal trimaraner inom en rad olika verksamhetsområden. Allt från oljesaneringsfartyg till räddningsbåtar och specialfartyg för vindkraftsunderhåll. Pauli Immonen menar att treskrovsfartyg är bättre än fartyg med ett skrov på många olika områden.

– De har en väldigt bra stabilitet, är lätta att styra och har väldigt goda sjöegenskaper.

Båtar med flera skrov förändrar den traditionella bilden av hur ett fartyg ser ut. Vissa kan vara lika breda som de är långa och förses med betydligt större däcksytor än enskrovsbåtar, samtidigt som de kräver mindre energi och gör mindre svall.  Trimaraner har även visat sig fungera väl som isbrytare.

– Vi har kunnat skapa en dubbelt så bred ränna med samma effekt. Det är egentligen en isbrytningsrevolution, menade Nikko Niini, före detta vd för Aker arctic i Helsinfors.

Båtkonstruktören Jürgen Sass visade därefter hur han jobbar med flerskrovsbåtar och vilka fördelar som finns med skrovtypen. Men trots alla lovord ser vi ännu inga stora satsningar på flerskrovsteknik i Sverige.

– Branschen är extremt konservativ och vi i Sverige är ganska konservativa, menade Niclas Kling från varvet Poseidon konsult.

Även deltagare från landstingets sjötrafiksektion fanns på plats under dagen. Landstinget har nyligen beställt ett nytt fartyg till norra skärgården, ett fartyg med traditionellt skrov.

– Vi har jätteutmaningar, men det handlar om politiska och ekonomiska beslut, menade Renato Peteh.

En annan fråga som diskuterades under seminariet var eldrivna båtar, som idag finns inne i centrala Stockholm.

– Jag tror på tekniken men vi måste först få ut strömmen, vi kan inte bara ladda i land, menade Hasse Fogelström på rederiet Seacab som kör trafiken mellan Åsättra och Möja.

Under den avslutande debatten ställdes frågan om hur fartyg med den nya tekniken ska kunna förverkligas.

– Vi har massor teknologi i Finland och en storstad som behöver massor med trafik i Sverige. Det är öppet mål för ett gemensamt EU-projekt. Att det går att hitta pengar är jag övertyga om, menade Sune Fogelström på Seacab.

Seminariet anordnades av företaget Stainless engineering AB i Vaxholm.

Inlägget Framtiden åker på tre skrov dök först upp på Tidningen Skärgården.

Infrastrukturen halkar efter när Rindö växer.
Det menar föreningen Rindöborna som nu vill ha svar på hur färjetrafik och busstrafik på ön kommer att fungera när 150 nya familjer flyttar in under de kommande åren.

I ett brev som skickats till politiker i Vaxholms stad, Färjerederiet, Trafikverkets färjesamordnare, Arriva och Vasallen uttrycker föreningen sin oro för framtiden på Rindö.

– I takt med ökad trafik och att allt fler flyttar ut till Rindö ser vi att färjorna snabbt fylls på och att färjeköerna växer vilket skapar stor irritation hos öborna och ingen tycks vilja göra något åt det och det är ett problem, säger Åsa Blanc från Rindöborna.

Under det kommande året väntas närmare 150 familjer att flytta till Rindö, vilket enligt föreningen även innebär omkring 200 nya bilar.

– Med så många fler på ön lär köerna dessutom bli värre än vad de är idag, säger Åsa Blanc.

Därför efterlyser föreningen en plan för hur infrastrukturen, så som färjetrafik och bussar, ska fungera på ön.

– Färjetrafiken måste säkras med fler och tätare turer under hela dagen och på helgerna. Busstrafiken måste också bli bättre med framförallt fler kvällsturer, säger Åsa Blanc.

Färjerederiet har redan idag satt in fler turer på både vardagar och helger. Även turtätheten på bussarna har blivit bättre.

– Men tyvärr räcker det inte. Vi behöver ha 10-minuterstrafik på färjan under hela dagen och även under vissa tider på helgerna. Det har vi bara under morgon- och kvällsrusningen nu, säger Åsa Blanc.

Trafiksituationen på Rindö är inget nytt fenomen, menar hon. Föreningen har under flera år försökt att få svar från ansvariga utan att lyckas.

– Vi får se om de svarar nu. Vi får i alla fall hoppas att de ger oss någon form av reaktion.

Inlägget Rindöbor oroas över framtiden dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Klockan är efter halv tolv på natten när färjan från Vaxholm är framme vid Rindö. Såklart går ingen buss. Jag har en 45 minuters lång promenad hem, så jag pinnar på, men som tur är stannar en snäll man och frågar om jag vill ha skjuts. Ja, tack.

I bilen beklagar jag mig, som jag så ofta gör, över att det går alldeles för få bussar, men mannen vid ratten håller inte med. Varför skulle det gå fler bussar? De är ju alltid tomma, menar han.

Invånarantalet på Rindö ökar i takt med nybyggnationerna och ännu fler hus är på väg. Ändå ser jag aldrig fler än ett par personer vid busshållplatsen. Ofta sitter jag själv på bussen och undrar var alla dessa människor som ska bo på Rindö håller hus. Borde vi inte sitta i knät på varandra på 688:an mot Oskars Fredriksborg?

Skärgården skrev förra veckan om föreningen Rindöborna, som tog upp att det under de kommande två åren kommer flytta minst 150 nya familjer till Rindö och med dem över två hundra bilar. Föreningen kräver fler turer med färjan och att bussen på Rindö ska få bättre turlista, så att fler lockas att åka buss. Föreningen vill dessutom att ett pendelbåtsförsök ska få stöd.

Själv välkomnar jag gärna fler båtturer, färjor och bussar, men med dem hoppas jag att det även kommer fler passagerare. En tom buss hjälper ingen. Två hundra bilar i kö ännu färre. Slutar bussarna gå för att ingen tar dem eller tar ingen bussen för det går för få? Jag vet inte, men när jag sitter själv på bussen oroar jag mig för att den ska försvinna.

Innan Rindö bodde jag i Lysekil på Västkusten. Utanför Lysekil ligger en ö vid namn Stora Kornö. Där levde 63 röstberättigade människor fram till 1961, men ön förlorade alla sina bofasta i början av 1970-talet. Nu är alla hus semesterhus och den gamla skolan ett fritidsboende.

När jag var yngre fantiserade jag och en vän till mig om hur vi skulle bo på en ö, precis som hennes morfar hade bott på Stora Kornö. Det var sorgligt att ön, som en gång hade skola och affär, nu bara är en turistattraktion.

Jag berömmer ofta Stockholm för att hålla sin skärgård vid liv. Det är fantastiskt att det går att bo ute på öarna och det är något att utnyttja. Vi som bor ute i skärgården måste därför åka de lokala bussarna och handla hos den lokala handlaren.

I rapporter om minskad befolkning på Sveriges öar är Rindö ett undantag. Jag hoppas att Stockholms skärgård fortsätter vara ett ställe där det går att leva.

Men för att livet på ön ska fungera krävs av oss som bor där att vi utnyttjar de resurser vi fått – och då kan de förhoppningsvis även öka.

Klara Svedäng, praktikant

Inlägget Fler skärgårdsbor på bussen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vaxholms bostadsbehov, nivån på skattehöjningen och vem som egentligen bedriver skrämselpropaganda. Det var de stora temana kring Norrbergets vara eller icke-vara som debatterades av kommunpolitikerna i onsdags.

Inte många stolar var tomma i nya Kronängsskolans aula när föreningen Bevara Norrberget och Vaxholms Vänner bjöd in till offentlig politikerdebatt inför folkomröstningen den 10 september. Att just motståndarna stod för arrangemanget kan förklara varför det var nej-sidans anföranden som rev ner flest och ljudligast applåder under kvällen.

Inledningsvis kom debatten att till stor del handla om vilket bostadsbehov Vaxholm har. Att det finns ett behov av nybyggnation, i synnerhet för unga, var båda sidor ense om. Dock inte var och i vilken takt.

– Folk vill i ökande grad flytta in i flerbostadshus. Det är yteffektivt och kostnadseffektivt. Norrberget är en given kandidat, menade Lars Lindgren (M).

Sara Strandberg (V), kontrade med att det är främst hyresrätter som behövs, inte exklusiva bostadsrätter:

– Här har man tagit en attraktiv del av Vaxön där man har svårt att sälja marken till ett lägre pris för att få ner bostadskostnaderna.

När det sedan kom till finanserna blev det snurrigt i debatten. De ekonomiska implikationerna av en eventuell exploatering är omtvistade, vilket skapat tydlig frustration i båda läger. Där nej-sidan har räknat med en skattehöjning på 20 öre om byggnationen inte blir av, ligger ja-sidans kalkyl på en hel krona mer. Båda sidor menar orubbligt att de räknat rätt och de andra fel.

– Varför ska vi lita på just era siffror? utmanade moderatorn Willy Silberstein panelen, något som fick WP:s Carl-Magnus Broström att vackla lite från sin nejposition.

– Det är svårt att säga och vi vacklar i den här frågan. Det är ett dilemma för oss som vill minska skuldsättningen och samtidigt bevara Vaxholm som idyll.

Inte heller övriga debattörer kunde ge något tydligt svar på Silbersteins fråga.

Nej-sidan har fått kritik för att hittills inte kunnat ge konkreta förslag på vad Norrbergsskolan bör användas till istället för bostäder, något man pressades om nu. Lokaler till Vaxö skola och förskolan Båten, kommunhus eller kontorshotell var några av alternativen som lades fram.

– Det skulle kunna gå med ganska måttliga investeringar, menade Jan-Olof Schill (S).

En känslig fråga som fick avrunda debatten handlade om huruvida valresultatet den 10:e kommer respekteras. Flera ur panelen, i synnerhet på ja-sidan, menade att det till stor del handlar om valdeltagandet. Något entydigt besked kunde de dock inte ge.

– Omöjligt att svara på, menade Lars Lindgren, något som fick publiken att reagera kraftigt. På nej-sidan framhöll man att även ett lågt valdeltagande kan vara vägledande, då till exempel Rindö-, Kullö- och Resaröborna inte berörs av frågan i samma utsträckning och därmed kanske inte går till valurnorna.

Båda sidor var efteråt nöjda med debatten och gav en eloge till Willy Silberstein för ett skickligt modererande. Överlag hölls en god ton bland både debattörer och publik, men båda sidor var efteråt tuffa i sina anklagelser mot den andra för att komma med skrämselpropaganda:

– De har låst fast sig så oerhört i att det blir ekonomisk katastrof om man låter Norrberget vara kvar men det är inte sant. Slänger en majoritet ur sig att det blir tusen kronor mer i skatt så får det genomslag hos människor, det är obehagligt, sa Jan-Olof Schill. Michael Baumgarten (L) menade att det är nej-sidan som är uppviglarna:

– De har flyttat fokus från folkomröstningen till ett vidare begrepp – rädslan för förändring i samhället. I deras trycksak – som är förvillande lik den tidning kommunen skickar ut – står det att 1500 bostäder ska rullas ut i betong och det finns inga sådana beslut! Klart folk blir skräckslagna.

Även arrangören Lasse Zackrisson från Vaxholms Vänner var nöjd med kvällen. Dock hade han gärna sett mindre fokus på skatteuträkningar.

– Det ger oss inte så mycket eftersom det är så osäkert alltihop.

FAKTA / Folkomröstningen om Norrberget

Den 10 september är det folkomröstning i Vaxholm i Norrbergsfrågan. Då får medborgarna ta ställning till följande alternativ:

• Ja – jag vill att planerna för bebyggelse på Norrberget ska fullföljas
• Nej – jag vill att byggplanerna på Norrberget ska stoppas och Norrbergsskolan bevaras för kommunala ändamål
• Avstår – jag avstår från att ta ställning i frågan

Inlägget Förvirrat kring finanserna i debatt om Norrberget dök först upp på Tidningen Skärgården.

Trafiksituationen och infrastrukturen på Rindö måste lösas – och det snart.
Föreningen Rindöborna vill nu avkräva svar från bland andra Vaxholms stad och Trafikverkets färjerederi.

Skärgården berättade i somras om föreningen Rindöbornas oro över den befintliga infrastrukturen på ön som halkar efter i takt med att det byggs fler bostäder på ön. I ett brev riktat till beslutsfattare i Vaxholms stad, Trafikverkets färjerederi och färjesamordnare, Arriva och Vasallen bad föreningen då om att få svar på de frågor de hade.

–Vi har fått svar men av kommunens politiska ledning har vi inte fått tillfredsställande svar gällande infrastrukturen kring färjetrafiken, säger Åsa Blanc från Rindöborna och fortsätter:

– Vi efterlyser egentligen två saker. Att kommunen agerar kraftfullt gentemot Trafikverket och Färjerederiet. Och att kommunen på allvar tar tag i de nödvändiga planeringsfrågorna kring infrastrukturen som det ökade tryckte på färjelederna innebär.

Malin Forsbrand (C), ordförande i nämnden för teknik, fritid och kultur (TFK) i Vaxholms stad, förvånas över att Föreningen Rindöborna känner sig obesvarad.

– Vi har en bra och kontinuerlig dialog med föreningen. Vi får mycket input från dem om hur det fungerar på ön och det är klart att vi lyssnar på det, säger hon.

Vidare berättar hon att Vaxholms stad gör mycket för att på sikt få till en förbättrad trafiksituation på Rindö.

– Förvaltningen har regelbundna möten med bland annat Trafikverket och andra berörda myndigheter där vi försöker få de att inse vilka utmaningar som finns.

Samtalen handlar om såväl trafikmätningar som att förbättra infrastrukturen.

– Vi behöver få mer kunskap om trafikmängd och hur flödena ser ut. Vi har även pratat om att få till ett dupliceringsfärjeläge på Rindösidan, fortsätter Malin Forsbrand.

Läs en längre version av artikeln i Tidningen Skärgården på torsdag!

Inlägget Rindöbor vill ha svar på sina frågor dök först upp på Tidningen Skärgården.

Till slut stod stjärnorna stod rätt på himlen för Antrophia rederi som kunde köpa fartyget M/S Korsön, ett för rederiet länge eftertraktat fartyg.
I vinter kommer hon att trafikera sträckan Styrsvik – Stavsnäs.
– Det här K-märkta fartyget är något alldeles extra för båtentusiaster, säger motormannen Björn Degermalm.

Det är en strålande vacker höstdag när Skärgården kliver ombord på M/S Korsön i Stavsnäs vinterhamn. Fartygets nygamla hemmahamn sedan Antrophia rederi köpte henne av den tidigare ägaren Björn Degermalm, numera anställd motorman på rederiet.

– Jag har länge varit svag för den här båten men det har aldrig varit läge för mig att köpa den. Men denna gång stod stjärnorna rätt på himlen, säger Robert Bergstedt, vd på Antrophia rederi.

Tanken är att Korsön ska trafikera sträckan Styrsvik – Stavsnäs för Antrophias räkning under vintrarna. En rutt som fartyget tidigare kört en kort period när hon var i Sandhamns båttaxis ägo för 15 år sedan och kördes mellan Stavsnäs och Sandhamn. Sedan dess har Korsön haft flera ägare.

Enligt Björn Degermalm är fartyget en ren fröjd bland båtentusiaster.

– Det är många som blir rörda av att se henne, säger han.

Och det är förståeligt på många sätt. M/S Korsön är unikt då det är det enda fartyget i Sverige som är byggt som ett kombinerat bogser- och passagerarfartyg. Men kanske är det framförallt båtens hjärta, en stadigt dunkande blåmetallic Alpha 2-taktsdiesel, som får entusiasterna att jubla.

– När de hör det här dova dunkande ljudet från motorn blir de nästan tårögda, säger Björn och förklarar att även han tilltalas av motorns enkelhet.

– Det är en enkel och kraftfull motor på många sätt. Inget krångel, fortsätter han.

Tidigare var Björn ägare till fartyget M/S Malmö och länge sa han att hon skulle bli hans sista fartyg. Men när han sålde henne var det som att något fattades honom.

– Ja, det blev tomt. Jag fick lite abstinens och hittade då Korsön och blev lyrisk.

Det var, som man säger, kärlek vid första ögonkastet.

– Jag är ju en fartygsnörd och gillade verkligen mitt tidigare fartyg M/S Malmö men det är något visst med Korsön, säger han.

Även om Björn inte riktigt sätter ord på sina känslor för fartyget märks det tydligt att han gillar henne. Det är med en viss stolthet i blicken han visar upp henne för tidningen och det är påtagligt att han lagt många timmar på hennes underhåll.

– Det var inget fel på fartyget när jag köpte henne för snart tre år sedan men jag trivdes inte riktigt med inredningen, säger Björn Degermalm.

Därför var bland det första han gjorde en helrenovering inombords. Då blev fartyget även handikappanpassat. Idag påminner inredningen om 40-talets glansdagar. Skotten är tapetserade med gamla lagfarter. Längs med sidorna finns ett antal bänkar uppradade som han renoverat och klätt i tidstypisk klädsel. Midskepps står en bagagehylla i stringutförande som numer används som bokhylla.

– Jag ville återskapa någon slags originalkänsla, säger Björn.

Att Björn följde med som däcksman i samband med Antrophias köp av Korsön är en trygghet, menar Robert Bergstedt.

– Han kan fartyget utan och innan så det känns bra att ha med honom ombord.

Under sensommaren har fartyget legat vid varvet på Rindö för att byggas om i stäven, så att det ska bli lättare att komma ombord med exempelvis en rullstol. Det jobbet har utförts av Björnskog Service AB och är gjord med en väldig precision, säger Robert.

– De har verkligen lagt ned möda i att få fartyget så likt som möjligt. När stävportarna är stängda syns det knappt att något arbete är utfört alls.

I och med ombyggnationen är hela fartyget handikappanpassat sånär som på toaletten.

– Vi har tänkt handikappanpassa även den, såklart, men för att göra det krävs att vi får mer trafik upphandlad, säger Robert Bergstedt.

I framtiden hoppas han kunna använda Korsön till att trafikera fler och längre rutter. Det är inte möjligt idag då fartyget endast är kontrakterat för att köra 80 timmar under vintern. Men Robert hoppas nu är att få till ett bättre avtal med landstinget om ett fast pris för hela året.

– Vi får hoppas på att det blir en riktigt isig vinter så att vi kan visa landstinget att det här fartyget verkligen behövs, säger han.

Fakta/MS Korsön

Byggår: 1939, Öresundsvarvet, Landskrona

Längd: 23,97 meter

Största bredd: 6,21 meter

Djup: 3 meter

Motor: Alpha 2-taktsdiesel, 5 cylindrar

Toppfart: 10 knop

Kapacitet: 98 passagerare

Historiska milstolpar i urval:

• 1939-08-05 Levereras som M/S Ven till Landskrona stad för trafik mellan Landskrona och Ven.
• 1942 Maskinen byggs om för att kunna gå på motorfotogen.
• 1944 Maskinen byggs om igen för att kunna gå på tjärolja.
• 1962 Fartyget byggs om för att enbart köra passagerare.
• 1963 Kolliderar M/S Ven med fartyget Nancy. Tre passagerare skadas.
• 1982 och 1987 Propellerhaveri.
• 2002 Säljs fartyget till Sandhamns båttaxi och blir omdöpt till Korsön.
• 2015 Fartyget blir K-märkt.
• 2017 Antrophia rederi köper fartyget.

Fakta: Skärgårdsbåtar.se

Inlägget Korsön är tillbaka i vinterhamnen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Sedan i januari träffas redan etablerade och nya rindöbor ett par gånger i veckan för att fika och spela fotboll tillsammans.
– Det har blivit som en vitaminkick för alla som deltar, säger Pernilla Östlin Eckerbom, en av initiativtagarna.

När de första nyanlända flyttade ut till Rindö i början av året bestämde sig fyra familjer på ön för att hälsa dem välkomna genom att starta ett språkcafé.

– Vi såg det som ett gyllene tillfälle att lära känna varandra, säger Pernilla.

Ganska snart visade det sig att deltagarna hade ett gemensamt intresse: fotboll.

– Så vi drog igång en fotbollsträning och sedan dess har vi setts två gånger i veckan där vi fikar på tisdagar och spelar fotboll på onsdagar, förklarar hon.

Efter ett tag började ryktet om fotbollsträffarna att sprida sig på ön och numer är ett tiotal etablerade familjer på Rindö engagerade i initiativet. Samtidigt har fler nyanlända flyttat ut till ön och anslutit sig.

– Ibland är vi bara några få och ibland får vi ihop två hela lag. Det är jättekul, säger Pernilla och fortsätter:

– Träffarna är bra på flera sätt. Dels har de nyanlända fått flera nya kontaktytor in i det svenska samhället och dels är det bra att röra på sig. I takt med att vi lärt känna de nyanlända bättre har de även blivit en naturlig del av vår bekantskapskrets.

Genom sitt jobb på Vaxholms bibliotek kom Pernilla i kontakt med Calle Lindholm som arbetar med Svenska spels och Riksidrottsförbundets bok ”Sportsvenska för invandrare”. Boken blev snabbt populärs bland deltagarna, säger hon.

– Boken har bidragit till en motiverad språkträning. De kom precis rätt när vi startade fotbollsträningen. Tack vare boken, fotbollsträningarna och caféträffarna har deltagarna lärt sig svenska på ett sätt som deras vänner som bara går till SFI inte har lärt sig.

I takt med att fler nyanlända flyttar ut till ön har intresset för språkcafét och fotbollen vuxit än mer, säger Pernilla.

– Det känns väldigt roligt och positivt allting. Det känns heller inte som att det klingar av utan snarare växer hela tiden.

Inlägget Fotbollen förenar nya och gamla öbor dök först upp på Tidningen Skärgården.

Många ämnen togs upp under onsdagens möte men färjetrafiken var det ämne som diskuterades mest.

Kronängsskolans aula var nästan fullsatt igår kväll när Vaxholms stad bjöd in till ett informationsmöte om Rindö och Skarpö. På agendan stod bland annat färjetrafiken, utbyggnad av kommunalt VA, trafiksäkerhet och planarbeten i Rindö hamn. Färjetrafiken blev dock det ämne som åhörarna engagerade sig för mest.

– Tiden går och det händer ingenting. Vi vill ha klara besked för när turtätheten och kapaciteten på färjorna blir bättre, säger Per Olof Bergkvist, vice ordförande i föreningen Rindöborna.

Som tidningen tidigare berättat är ett stort problem att kapaciteten på den nuvarande färjetrafiken inte räcker till. Till mötet var därför Magnus Ihrfors, distriktschef vid Trafikverkets färjerederi, inbjuden för att förklara sin syn på saken.

– Infrastrukturen vid dagens färjelägen klarar inte av väsentligt större färjor än vad som redan kör på lederna. Det vi tittar på nu är om vi kan justera turerna med hänsyn till befintligt tonnage. Förhoppningsvis ska det ge ett bättre flöde i trafiken.

Många på mötet delade dock åsikten att det krävs mer än så för att bemöta trafikbehovet.

– Inom kort kommer det att ske en stor inflyttning på Rindö. Om färjetrafiken inte fungerar idag, hur kommer det att fungera när vi är ännu fler som ska ta oss till skola och arbete? undrade en åhörare.

Magnus Ihrfors förklarade att man på sikt kommer behöva bygga ut färjelägena men att det i dagsläget inte finns några planer på när det kan ske.

På mötet fanns även representanter från olika förvaltningar på kommunen, Roslagsvatten och Eon. Eon fick många frågor om hur de ska säkra att de många elavbrott som drabbade Rindö under förra vintern inte ska upprepas.

– Vi håller på att förstärka elnätet just nu och hoppas på att det ska ge effekt, sa Anders Holmgren på Eon.

Inlägget Välbesökt möte om Rindö-Skarpös framtid dök först upp på Tidningen Skärgården.